Svenska kaffekvarnar
från tiden 1830 till 1960
Magdolna Leyrer
2019 - 20 och en intervju med Staffan
Kvist
Snabbguide till svenska kaffekvarnar, en pdf [ 1 MB ]
En
sida om kaffekvarnar från Tyskland, Frankrike, Italien, Polen m. fl.
Kaffekvarnar
från Japan eller Kina.
En sida om engelska kaffekvarnar, på flera försök.
Här visar "Evelyne" en fantastisk fransk webbsida om kaffekvarnar
Jag
försöker göra en sida om "kvarnar i "Osmansk stil".
Historik i Sverige:
Det första
kaffet kom till Sverige år 1685 till Göteborg och enligt
tullen
rörde det sig om ca ett halvt kilo.
Vilken väg
kaffet senare kom är svårt att veta, men kanske, från England
eller från Frankrike via Venedig, vidsluet av 1600-talet eller vid början
av
1700-talet?
Kanske är
det en myt att Karl
Xll tog med sig kaffebönor
från Turkiet?
Först krossade man nog bara kaffet
i kanske en "hjulkross" av trä, som
kan
gå under namnet "kojkvarn" eller med en mortel, men ganska snart
till-
verkade man
olika kaffekvarnar. Kanske tillverkades
kvarnar vid
Stjärnsunds
bruk omkring 1750,
men jag har
inte sett
några bilder på dessa.
I häftet:
"Berättelser över de finare järn-, stål- och metallfabrikerna åren
1754 - 1759", skriver de att tillverkning av kaffekvarnar fanns i:
-1753 Wedevåg och Quarnbacka fabriksverk, Mäster Siöquist, i en särskild
verkstad, hyveljärn, sågblad, vete-, malt- och kaffekvarnar och
prässkruvar.
-1756 Norrköping, Mäster Johan Casper Kana, kaffekvarnar och annat fabriks-
smide.
-1755 Nyköpings Bruk, fabrikssmed Johan Petter Diedrich, från Bergen
i Pfaltz,
järnplåt, fyrfat, kaffekvarnar, fina sågblad mm
Vid dessa "smidesbruk"
tillverkades kaffekvarnarnas kvarndelar. De smiddes
samman, vev, kvarnringen och kvarnkärnan och beslagen, som fäste delarna
vid en trälåda. Lådan tillverkades ofta av någon "lokal
snickare".
Under 1800-talet
och börjab av 1900-talet tillverkades flera kaffekvarnar vid
gjuterier, som t ex.
Brevens bruk och Klavreström bruk.
Man tillverkade
även kaffe- och hushållskvarnar i gjutjärn från 1874,
fram till
50-talet, vid Husqvarnas verkstäder och efter 1900 tillverkades
också kanske
den större delen av svenska kaffekvarnar i Eskilstuna.
Efter 1945 minskade
tillverkningen i Eskilstuna. Kanske berodde
det på att flertalat kvarnar här endast kunde mala till kokkaffe,
såvida de ej är mycket slitna.
Samtida svenska gjutjärnskvarnar, kanske kopior av amerikanska kvarnar från 1800-talet.
Två speciella kvarnar. En från omkring ca. 1946 och en från ca. 1880.
En i Sverige licenstillverkad tysk lådkvarn 1940 - 1950.
En C.A.M. Nilssonkvarn återfunnen på Kansgården, Rättvik.
En udda och "kombinerad" kvarn 1800 och 1900.
En sida med funderingar över gjutjärnsvevar på Eskilstunakvarnar, 1900 - 1945.
En hemmagjord kaffekvarn med delar från en "blockkvarn".
Kvarnar
från 1800-talet
Vi
kan kanske notera att omkring år 1880 tillverkade
fabrikören Gustav Eriksson, NySilverfabrik
Eskilstuna,
"skålar"
till kaffekvarnar av bl. a. mässing.
Kan det då
vara så att de 1800-talskvarnar vi
hittar med liknande
mässingsskålar, faktiskt har dem från Gustav Eriksson
och då
är tillverkade omkring
1880 eller efter?
1830-70
Okänd tillverkare, Järnbruk i Dalarna,
med "driven" mässinsskål och kanske en kopia av en kvarn
från Tyskland,
signerad A. Luhdorff. Kvarnen har "öron" för att att användas
i knät.
Den som tillverkat
"lådan" har inte först använt spikar utan bara träpluggar,
kanske. Lådan kan
ha betsats
och lackerats. Någon gång efteråt har man förstärkt
lådan med smidda spikar och kvar
finns hålen för träpluggen. Vi ser en viss likhet med kvarndelarna,
kvarnkärnan och ringen med
samtida kvarnar
från Eskilstuna vid tiden 1900..
1850
- 1900 Ovanligt liten av okänd tillverkare.
En
liten kvarn med en "driven" mässingskål och hopfogad med
träpluggar och spikar.
Den är liten, jämför storleken med en vanlig storlek eskilstunakvarn.
Efter "renovering", en ny vevknopp, kaffelådsknopp och en "botten" av mässing i skålen.:
1830-talet kanske,
okänd tillverkare.
Obetsad och inte lackerad. Kan vara tillverkad av någon smed eller vid
ett
järnbruk
i Värmland. Vi kan jämföra med en "rundkvarn" i samma
storlek,
från kanske Ångermanland, Hälsingland eller Dalarna.
1850-90 Okänd tillverkare, Järnbruk i Dalarna
Saknas trämellanlägg mot locket.
1850 - 1880 okänd
tillverkare
En "spikad" lådkvarn med smidda kvarndelar och med en trådrulle
som vevknopp.
!860 - 1900 Inte
identifierad stämpel.
En smidd kvarn från kanske 1880, med stämpel på veven.
1880 - 1910 okänd
tillverkare.
En välgjord lådkvarn, kanske från sekelskiftet med lackerad
trälåda. Fixad till 1906.
De här lådkvarnarna
finns med två tekniska lösningar.
En består av att kvarnmekanismen hålls fast med "mellanlägg"
under locket och
den andra innebär att kvarndelarna skruvas fast från ovansidan i
ett extra par skruvhål.
1880 - 1900
En rund kaffekvarn
från något järnbruk eller järnmaufaktur i Sverige.
Den är tillverkad där man hade ett "valsverk" och "falsverktyg".
Kanske någon gång 1850 - 1890?
Valsning av plåt med en mer ekonomiskt metod startade runt 1845-50.
En annan muggkvar med mer smidd plåt, kanske äldre?
Kaffekvarn med
"rifjärnartade malytor"
En kaffekvarn
från Strömsund med patent 1905, tillverkad kanske 1920-40 av A. Gustavsson
Den
är till salu på sidan här, klicka
Eskilstuna
Redan vid mitten av 1800-talet, efter att Eskilstuna Fristad upphört, startade
flera verkstäder kaffekvarnstillverkning. Tillverkning
där kom att dominera
tillverkningen i Sverige mellan
ungefär 1890 till 1950. Vid tillverkningen av
lådorna
använde man oftast inhemska
träslag
som furu, björk och ek eller
också tillverkades de av järnplåt eller "pressad"
plåt. "Skålen" till kvarnarna
var av mässing, bleckplåt
eller plåt. Kvarnringen och kvarnkärnan
tillverkades
av specialstål i gjuterier.
I Eskilstuna kan
vi se att de utvecklade två olika typer av "kvarnringar",
men "kvarnkärnorna" förblev de samma. Kvarnringarna kunde
ha "raka"
refflor eller så småningom "delade" och snedställd
refflor. Omkring 1930,
tog man kanske
intryck från tyska kaffekvarnar och delade upp kvarnringens
refflor i
"2 avdelningar", en för grovmalning, krossning av bönorna
och en
för finmalning.
C.A.M. Nilsson och H. Söderbäck, provade med de "nyare"
kvarnringarna, men Eskilstuna Stålindustri hela tiden behöll de "raka".
Kvarndelar från
Eskilstuna Stålindustri. Kvarndelar
från C. A. M. Nilsson
Kvarnar från
Eskilstuna maler i princip endast till kokning, dvs. till grövre, men när
kvarnkärnans
fina räfflor slits kan malningen närma sig bryggmalet kaffe.
1907-30 Carl Albert och C. A. M. Nilsson, Eskilstuna
C. Alb. Nilsson
var pappa till C.A.M Nilsson och hade verksamhet i Eskilstuna i
varje fall från 1890 (smedja och gelbgjuteri). Vi vet inte vad företaget
hade för
namn från början. Sonen gick in i företaget 1902. 1921 har man ändrat
företagets
namn till C. Alb. Nilsson. Kaffekvarnstillverkningen finns säkert noterad från
1907.
Det är alltså sonen (C. Ax. M.) som har kaffekvarnstillverkning under olika
namn,
även bara C. A. Nilsson, Vi vet att C. A. M. Nilsson fick patent på "Snabbmalaren"
1923 och alla kvarnar senare har en sådan metallskylt eller klisteretikett.
En mycket tidig
kvarn kanske från 1907.
Den kan ha haft en fjäder som har hållit kvarnkärnan på plats och vi ser att kvarnkärnan endast har 4 st "vingar".
En kvarn i ek, tillverkad
av Carl Albert Nilsson. Lådan är 12,5 cm bred. Vi kan se
att på metalskylten att det står det C. Alb. Nilsson, Bästa
kvalité och Eskilstuna.
Den vänstra
veven är äldre och användes till tidigare kvarnar.
Äldre vev till
vänster. till höger efter kanske 1920.
Här en kanske
jämngamla kvarnar märkta C. Alb. Nilsson. Tillverkade av far och son,
kanske 1907 till 1915.
C.A.M. Nilsson
tog patent på en förbättring "Snabbmalaren", 1923.
1924 - 1035n
Plåtkvar,
vanlig modell, grönmålad, märkt C.A.M. Nilsson "Snabbmalaren",
jmfr. Eskilstuna Stålindustri samtida
te min egen/not my own
En rundkvarn från
C.A.M. Nilsson, ganska lik Peugeots eller Tre Spades runda kvarnar.
Mycket ovanlig, Den kan finnas eventuellt tillverkad av Eskilstuna Stålindustri
också.
Inte min egen utan fotograferad i loppisbutik i Västertorp.
1924 - 1940
En välgjord
kvarn i björk med skål av mässing, fjädrar håller
"kaffelådan" på plats.
1940 - 1945
Detta är en
välgjord kvarn i betslackerat björkträ, med en skål i patinerad
mässing. "kaffelådan" har stålfjäder
som tyska kvarnar, kanske från 1945, dvs. mot slutet av den tidens tillverkning
i Eskilstuna. Klisteretikett.
1924 - 1935
Här en mycket
skadad kvarn, som någon gång blivit ommålad av ägaren.
När jag tog bort fabriksskylten kan vi se vilken färg lådan
en gång har
haft, imiterat trä. Kvarnen skall få en ny botten och målas
om.
C. A. M. Nilsson ser ut att ha provat flera sorters kvarnkärnor och kvarnringar.
T ex. upptäcker vi att kvarnkärnorna från början endast
hade 4 "vingar", sedan
5 st. och mot slutet hade de 6 "vingar" i de kvarnar, som är
märkta "Snabbmalaren"...
...och att tidiga kvarnkärnor kunde vara ganska "skruvlika"...kanske som tyska kvarnkärnor vid den tiden...
Carl Walfrid
Dahlgren, 1894 till 1915
(1848
– 1922)
Började redan som sjuåring att arbeta i faderns, Gustaf Wilhelm
Dahlgrens
smedja och vid faderns död 1870 tog C W helt över verksamheten i sitt eget namn.
1915-23 E.A.
Pettersson, Eskilstuna
1896 heter företaget A. Pettersson (Anna inom parantes). E. A.,
står som firmatecknare/prokurist.
Grundl.
1882. Men vet inte om det är samma firma eftersom det finns en E. A. Pettersson
som
tillverkare av plåtsmide med eget namn redan 1891.
E.A. finns med i kalendrarna t.o.m. 1923. 1930 finns han inte med i telefonkatalogen.
Tillverkningen 1896 är kaffekannor, kaffebrännare, sopskyfflar, en mindre firma
med 10 arbetare.
Hos E. A. Pettersson
tillverkades även kvarnar i trä.
(Fotografi Göran Kvist)
1913- L A Ström
o Co.
1921- Jernström & Ericsson Metallvarufabrik
1923-1945(?) Eskilstuna Stålindustri.
1913 tillverkade
man kaffekvarnar och kakelugnssmide. Grundades år 1913 av L. Alfred Ström
och V L Jernström på Nygatan 20. Hette först L A Ström & Co, bytte 1921 namn
till Jernström
& Ericsson, då Ström slutat och E. Ericsson kom in i företaget. 1921 hade man
också flyttat
till Sommarrogatan 3. 1923 har företaget bytt namn till Eskilstuna Stålindustri.
L A Ströms
verkstad, några år efter att han lämnat den och Jernström
och Ericsson tagit över.
Bilden från Eskilstuna Museum med tillstånd efter överenskommelse.
Jernström & Ericsson,
fabriksfirma. Verkmästare Sven Wibell, stående till vänster.
Foto: Olle Forsslund, Eskilstuna stadsmuseum, med tillstånd efter överenskommelse
2017.
L A Ström & Co,
centrum. Fabriksfirma, kakelugnssmiden och kaffekvarnar. Från vänster:
fabrikörerna och ägarna Ericsson och Jernström, snickaren Karlsson, fabrikör
Jernströms bror,
Linus Lindström, okänd, Lindgren, Sidor Sandberg, Olsson, Sixten Sandberg.
Eskilstuna stadsmuseum, med
tillstånd efter överenskommelse 2017.
En tidg kvarn, kanske från 1915, då företaget hette L. A. Ström & Co
En några år yngre kvarn från tiden då företaget hette Jernström & Ericsson Metallvarufabrik
"Finare"
kvarn i ekträ från kanske 1915 till 1923, renoverad. Jernström
och Ericsson
eller Eskilstuna Stålindustri.
Innan företagets namn var "Eskilstuna Stålindustris", var namnet "Jernström och Ericsson Metallvarufabrik".
Mindre kvarn i påt från efter namnbytet, till Eskilstuna Stålindustri, 1924.
En kanske senare kvarn i björk, finare med mässinsskål.
En ovanlig "utanpåkvarn" från kanske 1924 - 1930.
En äldre ovanlig
kvarn med utanpåliggande kvarndel i gjutjärn och vi kan jämföra
med en kvarn från
Brevens bruk, 1901. se länk
Kanske den vanligaste
loppiskaffekvarnen... ...som behöver en stadgande
hylsa för vevaxeln
...tillsammans med
den samma, men med mellangrön färg. Kvarndelarna är mycket
slitna och kvarnen kan mala till bryggkaffe.
Den näst vanligaste
i furuträ, fanns i flera storlekar, men annars lika.
Här en billighetsversion,
med målad plåtlåda träimiterad, med enkel "tratt"
i bleckplåt.
En senare färgsättning
med blå dekoration. En renoverad och ommålad kvarn med egen färgsättning.
A later color with
blue, 1944 and a renovated and my own color
En väggkaffekvarn
med gjutjärnkvarndel och kanske en av få svensktillverkade. Vi vet
att verkstaden
hade kontakt med ett gjuteri, som kunde gjuta kvarndelar och hela kaffekvarnar,
kanske i närheten av
Eskilstuna. Vi kan jämföra med den kvarnen i "Gul-gröna
serien", med utanpåliggande kvarn, här ovan.
Kaffekvarnen
Tix.
Den här tillverkad av Carl
Ramstedt & Co/ eftr
De tillverkades av Carl Ramstedt, med ett patent inlämnat 1907 av Iwesson
och
Tornberg på samma adress som Ramstedt, Kriebensgatan 15.
Tix-kvarnen tillverkades även av Jernström och Ericsson/Eskilstuna
Stålindustri
och Eskilstuna Bleck- och Plåtslageri AB senare Plåtslageribolaget.
Botten kunde vara av plåt eller trä, samt även "kaffelådan".
Tix-kvarnen tillverkades
även senare av P- Hildebrand, men hade då namnet "Eskil".
Något senare tillverkades den också i Norge under namnet "Knas".
Tix Favorit se nedan.
Eskilstuna Bläck- och Plåtslageri(aktirbolag) senare Plåtslageribolaget
. O. Belfrage), samt några fler. .
Tix
Favorit
Den tillverkad av I. Söderbäcks Eftr (Herman Söderbäck),
Eskilstuna
(Tix-kvarnarna, något annorlunda, tillverkades av flera
andra företag)1907
- 1920?
Senare kanske mot
slutet av 40-talet tillverkade Herman Söderbäck också lådkvarnar
i
plåt med namnet Perfekt. En liten kvarn endast 8 cm. på bredden,
betydligt modernare.
Kaffekvarnen
Tuna
har ett visst utseende gemensamt med Tix-kvarnarna med inuti finns gjutna kvarndelar.
Eskilstuna
Bläck- och Plåtslageri, som startade 1909 men som bytte namn till
Plåtslageribolaget omkrin 1915
Kaffekvarnen "Bönan" 1950-1960, kanske.
Kaffekvarnen "Piff"
En ovanlig kvarn från 30-talet Eskilstuna, tillverkad av A. F. Stenström, som fick patent 1927
En svensksåld
väggkvarn som måste nämnas. Mest beroende på den porslinsbehållare,
som den leverades med från Gustavsberg. Den är fortafarnd mycket populär med
mönstret "Pyro"
av Wilhelm Kåge 1929. Mer
om olika väggkvarnar sålda i Sverige. Säkert är
den tysk...
En okänd svensk
kvarn, förmodligen från Eskilstuna. Kanske tillverkad runt 1946.
Med skål i förnicklad mässing. Låda i almträ. Ovanligt
stor, ca 12 cm bred.
1950?
Kvarnen "Juffe" (kaffe på förbrytarspråk)
Detta är förmodligen
en svensk kvarn, kanske från 50-60-talet. Kvarndelen och särskilt
kvarnkärnan är mycket
lik de från Eskilstuna. På klisteretiketten står namnet "Juffe",
som är "kaffeslang", "hantverksspråk"
men franför allt beskrivs ordet, som hämtat från "förbrytarspråk
eller från "resandespråket".
Vi vet inte var i Sverige den är tillverkad och den finns i både
blått, rött och grönt.
Det finns så stora likheter med justeringen av kaffegrovleken, två
runda "spännringar", mellan senare
kvarnar, dels Söderbäcks Perfekt, Juffe och den kvarnen nedan, från
NK.
Modernare kvarn,
såldes på NK eller på Åhléns i Stockholm, enligt
minneshågkomster,
omkring 1960 och lite senare.
Kvarndelarna kan
komma från Tyskland och monterats i Sverige, kanske, då liknande
kvarnkärnor ej(!)
fanns i Sverige
tysk?
Den verkar ha en
tysk kvarnkärna och märkligt nog kan den se olika ut i olika kvarnar.
Vi ser att storleken
kan variera också. (Maybe
a german grinderring and grinderkern)
Lindblom, Anders
Petter, en Japansk kaffekvarn, som nu tillverkas i Kina.
Vi kan faktiskt se den nu på Amazon.
Anders Petter,
ett svenskt företag som nu tillhör Cervera, lät märka dessa
kvarna,
kanske runt år 2008? Som kuriosa, så liknar den Melitta
Bentz´ tekvarn från 1920-talet
Den är den första kvarnen, jag sett, med svensk märkning och
med keramiska kvarndelar.
_____________________________________________________________
Jag har min webbsida hos Miss Hosting, jättebra.